hatar måndagar, och söndagar

"Den gråa dagen som glömdes"



Än en gång så är det söndag.

Under veckan som gått har ingenting hänt, hjärtat fortsätter banka ut grå tristess.

Med en suck drar du bort lördagens blad på kalendern.

Idag har Gert och Gertrud namnsdag.


Du hatar söndagar, har alltid gjort.

Det är en dag av ångest. Saker som måste fixas för att veckan inte ska strula.


Suck.


Efter att du gjort i ordning några smörgåsar sätter du dig vid bordet och lutar tillbaka.

Utanför fönstret sjunger fåglarna sina kärlekssånger till varandra med detta märker inte du. Du har din uppmärksamhet på det som står framför dig på bordet.


Hur svårt kan det egentligen vara att slå ett nummer?

Enkelt, tänker du men när personen på andra sidan linjen svarar så lägger du snabbt på.

Dina kinder blir illröda och du svär för dig själv.


Du är trött på ditt liv, och du vet att personen som du försökte ringa kan ändra på det.


Kanterna från din macka lägger du i en påse. Du skrattar lite sorgset åt dig själv. Vilken tjugoårig man går och matar änderna på en söndag. Alla andra tjugoåriga män i staden ligger troligtvist sover av bakfyllan efter en vild lördagsnatt. Men du ska ut och mata änderna du.


Patetiska lilla du.


På andra sidan Svandammen går personen som skulle kunna vända ditt liv på rätsida igen.

Det är ditt fel att personen går med en annan människa.


En annan, inte du!


Jävla änder, här har ni er mat muttrar du tyst för dig själv och går hem.




Det var väldigt kallt ute, så du virar in dig i ett täcke och slänger dig framstupa så att du hamnar på magen i soffan.


På TV hör du reklamen för match.com - "Hitta kärleken".

I kudden skriker du "JAG HATAR MITT LIV". Du upprepar samma mening många gånger. Men efter varje mening blir du tystare och tystare, tills det är helt tyst.


Dagen börjar gå mot sitt slut. Det blir allt mörkare.


Så har även den här dagen nått sitt slut tänker du, där du ligger i samma ställning i soffan.


•-         Fy fan vad sorglig du är Gustav.


Du lyfter blicken och tittar på henne.


Det tjocknar i halsen när du säger hennes namn.

•-         Emily, men, men vad gör du här?

•-         Jag ska hjälpa dig. Det här som du håller på med funkar inte längre.


Den gråa dagen blev en speciell söndag, den hade i din mening inte en gnutta grått i sikte för det gråa har du redan glömt.



Kommentarer
Postat av: Rudan

Vajert! (Andreas saknar förmågan att skriva vackert på offentliga hemsidor)

2009-05-29 @ 23:00:52
URL: http://superconnected.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0