amanfromargentina

På radion hörs ett tonartsbyte som övergår till ett jätte crescendo, personen som sjunger uttrycker sin stora förtvivlan med textraden "all I needed was another day, all I needed was the smile you gave me". Du fnyser åt detta patetiska sett att utrycka sin kärlek på och vänder din uppmärksamhet mot utsikten du har.

Jag vet att du alltid har älskat den person du nu sitter och tänker på.

Men han är borta nu.

Du tuggar på din macka, sväljer och fortsätter samma procedur tills mackan är uppäten.   

Du ser trött ut, är säkert jätte trött, den goda sömnen kommer och går. Jag vet nog allt hur du vrider och vänder på dig på nätterna. Du tycker du förtjänar det, för ingen människa är lika äcklig och ful som du.

Det är i alla fall så du uppfattar dig själv.

En kall vind sveper sig in från fönstret och du kurar ihop dig i din frottémorgonrock, du stänger fönstret, slänger kanterna från din halvt uppätna macka och med en djup suck signalerar du att du ska gå tillbaka till det mörka, det du själv tycker att du förtjänar.

av Emilia

Det är söndag.
Jag hatar söndagar, för då börjar en ny vecka med mer ansvar, ångest och prestationsångest.
Usch vad deprimerad jag låter... Men det här lovet har gått aldelles för fort, har jag ens gjort nånting?
Nej det har jag inte, jag har skjutit upp allt ihop, "nej jag gör det imorgon ist, då jag känner mej lite piggare och har mer krafter", men nu är det som sagt söndag och imorgon börjar skolan och nej, jag är inte pepp.

Jag vet inte vad det är med mej egentligen... det känns som att jag inte har några krafter kvar.
Jag är egentligen en väldigt positiv person, det ligger i min natur att vara glad, eftersom mina mungipor inte går uppåt om jag inte ler så måste jag vara glad för att inte se arg ut. Men nu är det det enda jag ser i spegeln. Jag är nog inte deprimerad, för då har ingenting någon betydelse, jag är nog inte ledsen för då har allt betydelse... men vad fan är jag då? Likgiltig? äcklad av mej själv? trött? aja fuck it.


Så nu tänkte jag göra en lista på vad jag har gjort under lovet, här kommer den:
Förra fredagen så var jag o Milla och åt på restaurang, på Thai Village där vi oxå drack lite vin! Sen så gick vi ut och dansade rumpan av oss på People, Milla och jag drack lite för mkt kanske... men men, Elina kom oxå dit! En jätte rolig kväll helt enkelt!

Dagen efter (lördag) ska vi inte prata om... har aldirg mått så dåligt... usch!

På söndagen åkte jag, Imme och Frans ut till Bea (milla var redan där) och sprang ute på isen, letade efter trRex, hörde konstiga is-sånger och körde runt Emil på en bobb, medan dom andra (förutom jag o Frans) åkte skridskor! Sen åkte vi lite pulka och grillade korv och drack varm choklad! Sammanfattningsvis en väldigt mysig sportlovsdag!



I måndags städade jag.

I tisdags färgade och klippte jag mitt hår hos en frisör... Jag ville ha ljus askblond, men blev gulhårig... Jag satt i 4 timmar innan jag gav upp och gick därifrån! Sen gick jag hem, helt förstörd, till Miranda där hon lagade mat, och vi hade det mysigt, lite senare kom Christoffer och förgyllde vår kväll med "Pippi för FAN"!

På onsdagen gick jag, mamma, signe o elsa på stan, jag köpte hårfärg så att jag skulle få bort det gula... Miranda hjälpte mej men det var bara det att färgen inte räckte, min lugg och min bena var gul medan resten av håret snabbt bytte färg till mörk askblond...! Så det var bara att tvätta ur färgen ( mitt hår var aldelles fläckigt!) och sätta på sig mössan o bege sej med mamma och mirre till Ica Maxi och köpa en röd färg för att få bort det gula... Så nu är jag alltså rödhårig. efter att hårfärgen var urtvättad hade jag en kvart på mej att fixa mej och åka till Hannas 18 års middag! Vilket var mycket trevligt.. men jag följde inte med ut... jag var helt sönderstressad efter dagens "bravader"... Hanna fick en ute kväll med mej o Milla innehållande en middag med valfridricka och senare utgång till någon klubb i present!!! Vilket kommer att bli jätte mysigt! Hon fick även en bok av mej, Ray Kluun "Änkligen" andra delen från " En sorts Kärlek"  vilket är en av dom mest gripande romaner jag läst! Hanna fick låna den första boken förut och nu så fick hon andra delen <3

Jag vet inte vad jag gjorde i torsdags... eller jo jag gick och såg "revolutionary road" med Hanna, Elin och Annea!!! vilket var väldigt mysigt! Vi träffas alltför sällan!!! Filmen var jätte bra och en av få filmer som inte alls har ett lyckligt slut. Men den var väldigt gripande, en sorligt klockren svartkomedi!

Ifredags begav sig hela familjen Forsberg till Stockholm för en shopping dag! Signe, Elsa o pappa gick på cosmonova (Jag vill oxå gå o se en film där!!!) medan jag, mamma o Agnes shoppade!!! Senare på kvällen var det Palestinakonsert vilket var väldigt trevligt!!! <3

Igår vet jag egentligen inte vad jag gjorde... inget värt att minnas iallafall!

Idag, får vi se.


Men just nu så sitter jag o lyssnar på Kleerup ft Lykke Li "Until we bleed" intro låten till " I taket lyser stjärnorna" - jag har
fått den på hjärnan! <3

Första kapitlet sida 7 - 8 :
"Hur går det med striden, syster?
   Dukar du under i kampen, broder?
   Låt mig veta. Hur många sorger ska du orka bära, hur mycket smärta ska du mäkta med? Hur ska du någonsin kunna straffa dig själv tillräckligt?
   Svälter du dig själv?
   Skär du dig?
   Skär sönder armar, skär sönder ditt ansikte?
   Dämpas ångesten med mer smärta? dämpas ångesten med fler tabletter, dämpas ångesten med mer sprit?
   Hur länge ska du hålla? Hur länge ska det gå? Förlåt att jag frågar, men jag undrar ju bara!
   Vad har de utsatt dig för?
   Vilka var övergreppen?
   Var du bara ett barn när det började?
   Fick du nånsin vara ett barn?
   Var det dina föräldrar som gjorde det?
   Var det dina klasskamrater?
   När förstod du att det var du själv som var skyldig?
   När tog du på dig skulden?
   När började du straffa dig själv?
Hur många sorger ska du orka bära, hur mycket smärta ska du orka mäkta med?
   Hur ska du någonsin bli ren?
   Hur ska någon någonsin kunna älska en sån som dig?
   Förlåt att jag frågar, men jag bara undrar ju bara.
   När ska du förstå att du inte måste bära allting själv?
   När ska du tillåta dig att stanna upp och ställa av och se dig om och upptäcka att du inte är så ensam som du tror?"


Jag har letat och letat efter den satans boken, jag har gått in i alla bokaffärer på stan och frågat om dom har den, men tydligen så är hela upplagan slut... Men så kom Pelle som en räddare i nöden och lånade ut den till mej :D
Boken är skriven av Jonas Gardell och är den sista delen i en komikers uppväxt! Jag rekommenderar starkt denna halvt fristående trilogi!
Jag har läst "Jenny" förut, men för typ en vecka sedan fick jag ett "begär" haha efter att läsa den igen, men tyvärr så hade jag lånat ut den till nån som inte har lämnat tillbaks den! men men

"Allt de ville ge dig har du rivit och förstört.
Allt de hade att säga har du redan hört."

Första gången jag läste den här avslutande dikten i boken så kom det tårar, nu får jag gåshud över hela kroppen, Jonas Gardell läste den i slutet på sin show som visades i tv och jag tror inte att det var ett enda öga torrt där inne i salongen, mina ögon var iallafall inte det... :

"Det finns dom som gjort dig illa,
det finns dom som inget vet,,
det finns dom som gjort en grej av
att skrika ut din hemlighet.
Det finns dom som stal din stolthet.
Det finns dom som tog ditt mod.
Och dom som ingenting förstod.

Dig som ingen känner,
dig som ingen ser.
Du som saknar vänner
och knappt vill andas mer.
Hör på mej min kära,
hur ska jag få dej att förstå:
Du måste resa dig och gå!

Men det finns nåd för nya världar
mycket större än den här,
nya skapelser och tider,
nåd för allt som blir och är.
Och alla deras lögner
betyder ingenting.
Tro mig när jag säger:
Skammen var aldrig din."

Fan vad bra författare Jonas Gardell är.
 Läs, läs, läs dom här böckerna!

Puss och kram